År 1842 den 5 november föddes min farfars morfar Magnus Fredriksson i Kvidinge, Kristianstads län. I födelseboken förde prästen in följande:
”den 5 föddes i Hundedalshus o d. 7 döptes Nils Mattissons o Karna Mårtensdotters barn Magnus; mod. 31 år, Gudm. åb. Nils Anderssons hust. Pärnilla i Maglaby, faddr. Smed Sven Malmsten ibm och nyssnämnde Nils Andersson”
En helt normal födelsenotis för tiden alltså. Om det inte varit för att prästen 15 år senare har skrivit i marginalen vid födelsenotisen:
”Obs, Modren har tillkännagifvit att denne son är aflad med Fredrik Gustafsson å No 15 Maglaby, hwadan sonen kallar sig Magnus Fredriksson. Nils Mattisson skall redan då warit borta från församlingen öfver år.
Qwidinge d.20 april 1857. [Prästens namnteckning]”
Karna hade alltså ”hoppat över skaklarna”! Hennes make Nils Mattisson var inte far till Magnus, han vistades inte ens i socknen. Detta ville jag veta mer om, så jag följde Karna från hennes allra första dager.
Karna föds i Heden, Ausås socken. Föräldrarna var Mårten Sörensson och Olu Nilsdotter. Olu är Mårtens andra hustru, den första dog av slag i mars 1810, 49 år gammal.
Den 28 december 1810 gifter fadern om sig med Olu och den 7 mars 1811 föds lilla Karna. Direkt efter födelsen flyttar hela familjen till Kvidinge där Karnas mamma Olu kommer ifrån. Mårten blir åbo på Hundedal och där föds Karnas yngre syskon Nils och Hanna.
Så långt Karnas bakgrund. I maj 1834 gifter hon sig med Husmannen Nils Mattison i Norra Vram och flyttar då från Kvidinge till honom i Norra Vram. De får sonen Bengt Nilsson i september 1835, men inga fler barn. När sonen är tre år gammal flyttar den lilla familjen åter till Kvidinge och bosätter sig på Maglaby nr 11.
Redan 1840 ger Nils sig emellertid av, kanske för att söka sin utkomst, kanske av annan anledning. I flyttlängden står att han beger sig till Halmstad i Malmöhus län och där har jag kunnat följa honom några år framåt, sedan verkar han flytta till Danmark. Efter hans flytt står Karna som ”hustru” i husförhörslängderna men Nils nämns inte. Karna och sonen Bengt bor på Maglaby nr 15 där också torparen Fredrik Gustafsson bor med hustru och två barn.
1842 föder Karna gossen Magnus som nämns ovan. Inte nog med det, hon får ytterligare fyra barn i makens bortavaro, alla med Fredrik Gustafsson och för varje barn uttrycker prästen sig tydligare och tydligare att Nils Mattisson inte är far till barnen:
Botilla föds 1845 och dör samma år. I födelsenotisen skriver prästen: ”Hustrun å Hundedal Karna Mårtensd. gift med Nils Matisson från Halmstad”
Nästa Botilla föds 1847 och då skriver prästen: ”Hustrun å No 15 Maglaby Karna Mårtensdotter gift med Nils Mattiss som lärer sig uppehålla för det mesta i Halmstad.”
När Gustafva föds 1849: ”Modren är Hustrun Karna Mårtensdotter inhyses å No 15 Maglaby (gift med Nils Mattisson)”
Slutligen föds Karolina 1852: ”Hustrun å N;15 Maglaby Karna Mårtensdotter 41 (oäkta)”. Notering i kanten:”Karnas man har ej vistats i socknen på flera år. oäkta”
Hur såg då Fredriks och Karnas respektive familjer på denna märkliga situation? Detta kan vi förstås inte veta så mycket om, men när den yngsta flickan, Karolina, döps är den bortavarande makens syster Kersti Mattisdotter gudmor. Faddrar är Fredriks son Peter Fredriksson och Karnas son Bengt Nilsson!
Prästen har förstås synpunkter på förhållandet, i husförhörslängderna finns följande anteckning på latin om Fredrik: ”Libidinosus m.n. vis. uxor alterior”, vilket lär betyda ”otuktig med annans hustru”.
Om Karna står: ”Libidinosa[otuktig], Gift med Nils Mattisson i Danmark”.
Karna samt Fredrik och hans hustru bor kvar på Maglaby 15 så länge alla tre lever. 1875 dör Fredrik, 68 år gammal. Ingen dödsorsak är angiven. Hans hustru står som ”utfattig” och flyttar något år senare till Krookska fattighuset och 1880 till fattigstugan i Kärrebärga, Kvidinge. Där dör hon 1881. Nu är Karna ensam kvar på Maglaby 15
Den förlupne maken, Nils Mattisson återkommer till slut till Kvidinge. Eftersom han inte är införd i kyrkböckerna vet vi inte exakt när han kommer dit men han dör 1889, 85 år gammal. I hans dödsnotis står följande: ”Ej i församlingen Kkoskrifven. Vistats en längre tid i Danmark och medförde ej attest hit, hvadan han ej kunnat införas i husförhörslängden.”
Karna lever till 1896 då hon är 85 år gammal. Hon dör i Välinge, Ängelholm men är då fortfarande skriven i Kvidinge. Troligen är hon på besök hos dottern Botilla som sedan länge bor i Välinge.
Vad var historien bakom detta? Hur kunde de leva i ett förhållande med varandra på den tiden och i en bygd där det är tydligt att prästen, och säkert de flesta andra, visste om förhållandet. Var det en kärleksrelation? Eller kan det ha varit så att Fredrik utnyttjade Karna, En ensam kvinna uppenbarligen övergiven av sin man? Hur kom det sig att den förlupne och bedragne äkta mannens syster var gudmor och föräldrarnas respektive söner var faddrar till ett av barnen? Och varför skrev prästen på latin i husförhörslängderna? Kan det vara så att han inte ville att någon annan (klockaren?) som läste i längderna skulle förstå? Dessutom var s.k. ”dubbelt hor” när två på var sitt håll gifta personer hade samlag med varandra, fortfarande straffbart med fängelse som påföljd. Varför straffades inte Karna och Fredrik?
Frågorna är många, svaren desto färre.